Visualisering av resan

Vi hade en nordenkarta med oss under resan, där vi ritade ut vår resväg med bläckpenna. Nu har jag satt upp den på en anslagstavla och satt en nål på varje ställe där vi sovit 🙂 De stora nålarna är där vår närmsta släktingar bor. Vi besökte alla under resan, men inte alla i sina hem, därav den ensamma gröna pluppen i Stockholm.

17-19 juli: Sjusjøen, Hedmark

Vi tyckte att det skulle vara kul att besöka fina Sjusjøen sommartid, så vi passade på att ta två nätter på Storåsens parkering på vår resa söderut. Utsikten över blå fjäll var lika vacker som på vårvintern. Snön hade smält och istället gick både får och kor fritt på bete. På dagarna parkerade vi nere vid själva Sjusjøvatnet där det finns en sandstrand, gräs, lite skog och en fin klätterlekplats. Barnen lekte och lekte och lekte och maken och jag tog egna långa cykelturer i omgivningarna.

Vi bakade muffins för att fira storasysters namnsdag som var för några dagar sedan
Det var inte så varmt att vi badade så istället blev det en del blöta kläder på tork 🙂

Sjusjøen levererar, även sommartid 🙂

16 juli: Lilleputthammer, Oppland

Som kontrast till våra resdagar längs E6 i ett fantastiskt landskap tog vi en dag på Lilleputthammer!

Utsikten från pariserhjulet

Det är ett lekland på liten yta men med massor av lekmöjligheter och åkattraktioner perfekt för barn i våra barns ålder. Storasyster gav fint beröm:

— Mamma, jag tycker att det är kul här, på förskolan och på Astrid Lindgrens Värld!

Det mesta ingick i entréavgiften och när vi kom dit strax efter öppning klockan nio var det nästan inga köer. Barnen körde elmotorcyklar, åkte karusell med hästar (som Mary Poppins gjorde, men dessa hästar flög inte iväg), körde bumpbåtar, åkte tåg och pariserhjul, lekte i bollhav och sandlådor, hoppade studsmatta och hade helt enkelt en heldag med roliga barnaktiviteter. Leklandet var uppbyggt kring en miniatyrversion av Lillehammers gågata runt 1930 och i husen fanns antingen bokloppisar eller leksaker.

Vi avslutade på topp med cirkus klockan fem. Det var en enmanscirkus med en svensk cirkusartist — smidigt för oss att förstå vad han sa 🙂 En gästartist med fem hundar var med också och visade roliga saker som hundarna kunde göra.

Malte Knapp cyklar enhjuling

När parken stängde klockan sex promenerade vi bort bilen för häng och middag. Sedan körde vi den relativt korta biten på ungefär 45 minuter till Sjusjøen, där vi var så mycket i april.

På vägen träffade vi några kor:

Sedan somnade vi gott till bjällerklang från får på bete vid vår parkering på Storåsen 🙂

15 juli: Över Dovrefjell, Oppland

Från Berkåk och söderut kändes det som att vi närmade oss den del av Norge som vi besökte i april, med jordbruk i mycket kuperad terräng. Efter en period av snett jordbruk följer E6 en vacker smal dal, Drivdalen, med en helt klar älv, Driva. Här går också Dovrebanen från 1921 mellan Oslo och Trondheim. Dovrebanen har en väldigt vacker sträckning så den är ett bra tips för tågturister 🙂 Vi är dessutom i gamla pilgrimsvandrarmarker.

Grå vacker gård framför ett berg
Fin järnvägsstation längs Dovrebanen
E6 och Driva

Därefter kom vi upp på vackra Dovrefjell på ca 900 m höjd, där vi också passerade fylkesgränsen och körde in i Oppland. Vi stannade för lunch på 1100 m höjd på parkeringsplatsen till utsiktspunkten över fjället Snøhetta, vars högsta topp ligger 2 286 m över havet. De 31 högsta topparna finns i Jotunheimen sydväst om Dovrefjell, och i Snøhetta finns nummer 32 🙂 På Dovrefjell finns både myskoxar och vildrenar! Vi såg tyvärr inga.

Till lunch blev det den enda konserven som vi ätit under resan: lappskojs

Efter lunch var vi redo för en topptur till 1248 m, dvs ungefär 140 höjdmeter på 1,8 km. Det var förberett med en rejäl grusgång så det var inte någon klättring direkt, men ändå ett äventyr med de otroliga vidderna runtomkring.

Storasyster och fjällen
Utsiktsstugan vid toppen hade fin och prisbelönt arkitektur
Energipåfyllning
Springer nerför backen
Lillebror hittade en egen stig

Det blev ett mycket långt lunchsstopp på ungefär fem timmar, men väl spenderad tid, tyckte vi!

När vägen fortsatte över fjället såg vi många små söta grå eller bruna fjällgårdar. Snart kom vi ner i vackra bördiga Gudbrandsdalen som inleddes med byn Dombås.

Gudbrandsdalen från bilen

Efter att ha njutit av vyerna i denna vackra dal passerade vi rastplatsen där vi vände söderut i april, när snön hade försvunnit 🙂 Nu har vi alltså åkt ett varv 🙂

Vi åkte några minuter till och tog middag i Otta. Efter maten körde vi sista biten ner till målet för dagen som var leklandet Lilleputthammer vid Hafjell. Båda barnen somnade på vägen 👍🏻

14 juli: Trondheim, Trøndelag

Efter morgonjoggar och lekplatslek i Paradisbukta åkte vi vidare på E6 ner till Trondheim, med ganska snabbt lunchstopp i bilen vid en sjö.

Klätterställningen i Paradisbukta

Nu åker vi genom öppet jordbrukslandskap som ser ut att ha varit och är rika bygder. Boningshusen är stora som hälsingegårdar, minst, och har ofta 12-16 fönster på långsidan. Många är vita med röda ladugårdar. Vackert och imponerande!

Vi siktade in oss på Ladeparken i Trondheim, för den hade fått många positiva omdömen på nätet. Men vi hade nog fått lite för höga förväntningar, för när vi kom dit kändes parken ganska liten och inte så spännande.

Klätterställningen i Ladeparken

Vi var där en liten stund ändå och packade sedan utflyktsryggsäcken och tog bussen in till centrum.

Hållplatsen Prinsens Kino låg mitt emot Nidarosdomen, så vi gick av där och tittade på alla statyerna utanpå 🙂 Tyvärr var inte kyrkan öppen när vi var där.

Nidarosdomen

Vi hittade en trevlig hamburgerrestaurang på torget och åt goda burgare till middag.

Vårt middagsställe SOT

Efter maten kikade vi runt lite på de största sevärdheterna och lekte lite på en lekplats, sedan tog vi bussen tillbaka till bilen. Snabbvisit i Trondheim!

Vi fortsatte ytterligare söderut på kvällen, eftersom vi inte fick stå mer än tio timmar på vår parkering i Lade. En bit söderut låg byn Berkåk som hade en liten badplatsparkering utan campingförbud. Där spenderade vi långresans nittionde husbilsnatt vilket även var vår 200:e natt i denna husbil 🙂

13 juli: Från Mosjøen i Nordland till Paradisbukta i Trøndelag

Jag vaknade vid åttatiden, vår vanliga tid, på campingen i Mosjøen. Pappan hade iofs vaknat tidigare och tagit en löprunda 🙂 När jag gick upp sov fortfarande barnen och jag tog en egen löprunda jag med ner till Sjøgata. Sedan frukost i lugn och ro.

Pappan hyrde två trampbilar igen efter gårdagens succé och så körde han och barnen runt på campingen medan jag diskade frukostdisken och plockade iordning i bilen. Första stopp efter fyllning och tömning av lämpliga tankar, blev Biltema i samma stad, eftersom de har bra toalettpapper för en sån toalett som vi har. Vi åt lunch på Biltema, som har mycket låga priser jämfört med normalt i Norge.

Sedan fortsatte vi vår långa färd på E6 i södergående riktning. Strax söder om Mo i Rana blev naturen betydligt mindre storslagen än den var längre upp i Nordland fylke. Det är fint att åka här nere med men det är just här ganska likt Mellansverige.

Vi tog en lång paus på flera timmar vid älven Namsen strax söder om Namsskogan. Nu har vi lämnat det fantastiska Nordnorge! Storasyster och pappa packade en fikaryggsäck och vi gick allihop längs älven på en superfin stig.

Efter en stund hittade vi ett fint vindskydd och intog vår middag (frystorkade kycklinggrytor av olika smak) och efterrätt (skorpa med smör och macka med pastej :)). Kul för barnen att leka i naturen och skönt för oss alla att vara ute i skogen!

Middagsvindskyddet
Barnen och maken gjorde båtar av kottar som seglade ner längs älven

Tillbaka i bilen borstade vi tänderna på barnen och försökte oss på en kvällskörning, för det ville storasyster. Hon somnade gott efter ganska många avsnitt av ljudböcker om disneyfigurerna Elsa & Anna men lillebror höll sig vaken (och glad) ända tills vi kände att det var lagom att stanna för natten på en fin parkering i Paradisbukta utanför Steinkjer, nu i fylket Trøndelag.

Det blir några resdagar nu för oss eftersom vi vill ta oss lite mer söderut, men vi har är ändå stora mått av frihet då vi stannar när vi vill, åker när vi vill och upptäcker många saker på vägen. Vi lyssnar på ljudböcker tillsammans flera timmar varje dag och har tid för lek, både utomhus och i bilen.

Lego är perfekt husbilsleksak. Otroligt kreativt och passar bra att leka med i någon av våra två dubbelsängar.
Storasyster har gjort vår familj av kottar

Lillebror brukar säga “jag vill vara med dig hela dan” till mig ❤️ och bortsett från eventuella egna jogging- eller cykelturer kan vi ju vara tillsammans hela familjen på denna långresa! Lyx!

12 juli: Polcirkeln och Mosjøen, Nordland

Vår parkering på Saltfjellet var ett bra ställe att öva sig på att åka skateboard. Sitta ner är en lagom start 🙂

När vi gav oss av igen hade vi bara några minuter till besöksmålet Arctic center, som ligger strax nedanför polcirkeln. Vi kom ju norrifrån, och det kanske är häftigare att komma hit om man kommer söderifrån och precis ska in i polcirkelområdet 🙂 Vi är på väg ner mot mörkret 🙂

Här stannade massor av turister och det som många, även storasyster, gjorde var att bygga små stentorn. Såklart fanns en turistshop som säljer de vanliga norgeturistgrejerna såsom dunjackor, varma sockor, vantar och troll 🙂 Här åt vi också lunch men det var, hör och häpna, inte så prisvärt 🙂

Vi åkte sedan ner till Mo i Rana där vi gjorde ett stopp för att handla på Obs och XXL. När det var dags att stanna för kvällen valde vi återigen camping, för att det skulle vara lite roligare för barnen nu när vi åker ganska mycket bil. Det var Mosjøen camping som låg bäst till tidsmässigt.

På campingen fixade vi tacos medan barnen lekte och så hade vi tacomys i bilen 🙂 Sedan hyrde vi en fyrhjulig trampcykelbil (Dinocar), och tog en kvällscykeltur hela familjen i Mosjøen centrum. Där finns en av nordnorges bäst bevarade samlingar av trähus, Sjøgata. Det var mysigt och fint att se, men det är svårt att undvika att jämföra med vår favoritträstad Nora som är i en helt annan dimension 🙂

Det var två barnplatser fram på en bänk utan pedaler, och bak två vuxenplatser med ratt och pedaler. Perfekt för oss!
Sjögata består av 2-3 rader hus ända ner till fjordens strand

Berget bakom skulle enligt kartan vara 800 m högt men vi såg aldrig toppen bakom alla moln!

Jättemysigt med kvällstur hela familjen!

11 juli: Saltfjellet, Nordland

Från Tømmernesets camping blev riktningen som vanligt söderut. Vägen fortsatte att vara vacker och snart såg vi Saltfjellet. Här finns en stor glaciär, Svartisen, som hade varit kul att se men vi tyckte att det blev för stor omväg för oss denna resa. Dessutom var det en bra bit att gå och det skulle nog bli kämpigt för barnen. Nästa gång vi passerar kanske är bättre glaciärläge för oss!

E6, Saltfjellet och en älv som egentligen är turkos men det kom inte med på bilden
Jordbruk i dalen

Snart gick vägen uppe på fjället och en stor asfaltsparkering med vidsträckt utsikt åt alla håll blev en bra nattparkering för oss. Barnen lekte såklart vid kanten av parkeringen med gräs, träd och blommor.

Klättra i björk med bästa sandalerna från ZeaZoo Kids
Fin parkering
Barnen har plockat en bukett med typiska blommor för denna plats
Middagsfix

10 juli: Bardu Bygdetun och Narvik, Nordland

Vi kikade runt lite på Bardu Bygdetun innan vi rullade vidare söderut.

Barnen lekte piga och dräng som samlade in hö
Den sötaste skola jag minns att jag har sett!

Även längs E6:an är Nordnorge en vacker naturupplevelse. Fjällen är hela tiden höga, men de ser olika ut överallt och utsikten från vägen är oftast fantastisk.

Vi stannade för lunch i Narvik. Kafét vid järnvägsstationen spelade riktiga LP-skivor :), var väldigt trevligt och hade god mat.

Narviks järnvägsstation för persontrafik. De har direkttåg till Stockholm!

Vi såg också godståg med järnmalm och många stora fraktfartyg, och tänker på mänsklighetens ohållbara utsläpp av växthusgaser. I vår vanliga vardag jobbar vi mycket på att inte vara alltför dåliga för klimatet (flyger inte, har ingen personbil, äter mest vegetariskt t ex) men under en sån här resa förbrukar vi tyvärr en del diesel. När vi vet vad totala mängden hamnar på ska vi “klimatkompensera” genom att betala in pengar till en trovärdig organisation som investerar i vettiga klimatprojekt. (Vi gör det varje månad för vårt vanliga liv hemma, men denna resa behöver lite extra.)

Vackra och artrika vägrenar i Nordnorge

Söder om Narvik var det dags att åka färja! Ordinarie E6-sträckning har alltså färjeförbindelse här, ca 20 minuter. Lagom för att hinna äta en glass 🙂

Kolla bergen!

Vi åkte så långt vi hann innan vi ville ta lugn och tidig kväll så att barnen hann leka ordentligt efter en dag med mycket bilåkning. Vår natthamn blev Tømmernesets camping med en liten lekplats som var perfekt för barnen, alldeles nära bilen. På denna camping växte hjortron!

Foto maken
Campingbord och tvätt kännetecknar oss på camping på denna långresa 🙂

Efter ungefär två veckor i midnattssol gick solen ner mindre än en minut klockan 02:00 natten till 10 juli!

Klipp från SMHI:s väderprognos

9 juli: Vangsvik, Senja, Troms

Vi checkade ut från Senja camping efter några avslutande hopp på den stora hoppkudden.

Utsikten från ”vardagsrumsfönstret” i husbilen

Vi åkte en kort bit till Vangsvik, där maken hade hittat fina mountainbikestigar 🙂

Klipp från hans mountainbikeapp

Det var ganska brant, så jag och barnen lekte vid bilen medan han cyklade. De är så kreativa och lekte vid kanten mellan parkeringen och åkern nedanför jättelänge.

Vi passade på att handla också i Vangsvik mysiga och fräscha lilla affär. Barnen fick ballonger vilket är väldigt eftertraktat 🙂

Lillebror gör high five med pappa efter cykelturen

Efter denna fina eftermiddag åkte vi av Senja via bron till Finnsnes och fortsatte sedan söderut där vi träffade på E6:an igen. Den vägen går ända hem till Varberg. Om 2000 km, ta höger, skulle GPS:en kunna säga, på ett ungefär. Vi tänkte nu åka hemåt i ganska rask takt, så att vi hinner med lite grejer vi tänkt göra på vägen hem samtidigt som vi hinner vara hemma i någon vecka innan nya vardagsrutiner börjar.

Hej E6:an!

När det var lagom att stanna för natten, trots midnattssolen, hittade vi fina Bardu Bygdetun. Det är en gammal gård från omkring 1860 som nu är friluftsmuseum, beläget på sin ursprungsplats mellan fjällen.

8 juli: 69,5° Nord i Senja, Troms

Åttonde juli var en superfin sommardag med högsommarvärme i vackra Senja, och även min födelsedag 🙂 Familjens tredje födelsedag på långresan 🙂 Lillebror fyller år när vi är hemma igen.

Dagen började med uppvaktning på sängen och efter frukost duschade vi allihop i campingens familjedusch. Planen var att åka på en utflykt till en restaurang och då är det ju kul att vara fräsch 🙂 Vi bokade en natt till på samma camping, inte så vanligt för vår del, och åkte iväg. I guidebroschyrerna om Senja hade vi hittat två alternativ på restauranger som verkade ha vad vi letade efter. Efter tårta under markisen åkte vi. Vi hade ungefär en timmes körning till den första potentiella restaurangen, genom det gröna platta landskapet på sydöstra Senja och sedan ut i de häftiga västra delarna med snöklädda berg och turkosa fjordar. Helt underbart vackert.

Skärgård med turkost vatten

Restaurangen i Hamn såg toppen ut, liksom hela byn Hamn, så vi stannade där. Otroligt klart vatten med sjöborrar, stora sjöstjärnor och fisk. Varmt och skönt och vackert! Så kul att vara i detta lilla paradis på födelsedagen.

Syns sjöborrarna?
Barnen spanar mot Hamn
Bryggseglare?

Egentligen hade vi tänkt åka Senjas nationella turistväg dagen därpå, men eftersom vi hade vår campingplats en timme bort och turistvägen passerade Hamn, bestämde vi oss för att köra den nu när vi ändå var ute.

Det var fina vyer och fjordar på vägen, men vi kom ju via Lofoten så vi blev inte helt förstummade, utan har nog vant oss lite grann med Nordnorges storslagna natur 🙂

Strax innan Ersfjorden

Vi spontanstannade vid Ersfjorden där väldigt många hängde vid stranden. Mängder av bilar och tält 🙂 Vi tänkte att det nog var bra bad där, så vi testade att för första gången att bada i Norska havet! Det var kallt, men det var jättehäftigt att bada från en fin sandstrand i denna fjord med horisonten i sikte. På bilden ovan syns de yttersta klipporna i fjorden.

Strandlek vid 69,5° Nord

Efter bad och mera tårta på stranden 🙂 åkte vi tunneln genom berget och kom till nästa fjord, Mefjorden, där det omtalade berget Segla finns. Vi kände att det var lagom att se det från bilen, för vi ville hem till campingen i hyfsat bra tid. Om vi kommer hit igen med lite större barn vore det kul att ta sig upp dit, från baksidan där det finns en stig, alltså 🙂

Vi ångrade nästan att vi hade bokat camping, för det är fint att kunna spontanstanna för natten. Men, det gör vi i alla fall ungefär 99 fall av 100 🙂

Toppen rakt fram kallas Segla och sticker 639 meter upp ur havet
Barnens utsikt från bilen 🙂
Fin utsikt längs vägen även från förarhytten

Om vi skulle åka denna väg igen skulle det vara bättre att åka från öster till väster, för då kan man stanna till på de parkeringsfickor som är utåt fjordarna. Nu åkte vi på insidan hela vägen.

När vi kom tillbaka till campingen sov lillebror men storasyster var vaken, så jag och hon tog oss lite egentid vid lekplatsen när pappan passade lillebror, och sen åt vi mysig kvällsmat vid utebordet i stålande sol 🙂

En toppenfödelsedag!

7 juli: Till Senja via Målselvfossen, Troms

Vi tog en lugn förmiddag med mera lek vid vattnet och i bilen i Bjerkvik.

Sol igen!
Man får bygga rejäla bryggor när tidvattenskillnaden är stor
Kojbygge i sovrummet 🙂

Från Bjerkvik åkte vi upp på E6:an igen, som vi lämnat för en dryg vecka sedan. Vi åkte norrut med ön Senja i sikte. På vägen stannar vi förstås ganska ofta, så att det inte ska bli tråkigt att åka bil. När vi åker lyssnar vi oftast på ljudböcker som barnen gillar. Det som går hem bäst just nu är Bamse! Storasyster kan lyssna på böcker för lite större barn, men då hänger inte lillebror med, så vi får hålla oss ganska enkelt. Mamma Mu har varit favorit tidigare under resan 🙂 och även Barna Hedenhös. Vi lyssnar också mycket på en bokserie med titlarna Om jag inte bara råkat… som är lagom invecklade historier och har en bra uppläsare.

Ett av spontanstoppen blev Målselvfossen, eftersom vi behövde stanna och jag kände igen namnet från en låt: Målselvshalling 🙂 Det visade sig vara en riktig pärla med en mäktig fors med turkost vatten! Fallhöjden är totalt 22 meter och den har blivit utnämnd till Norges nationalfors. Jag tog tyvärr inte med mig riktiga kameran dit så det blev bara mobilbilder.

I älven finns mycket fisk, och det fanns även ett visningsrum för lax, där två laxar var instängda i en fålla med glasruta framför. Tillfälligt, antar jag. De är verkligen stora!

En bit av den fantastiskt vackra laxtrappan parallellt med forsen
Regnbåge i forsen

Vi tog oss hela vägen till Senja på vackra vägar, ömsom längs sjöar eller fjordar och ömsom mellan höga berg.

Vi passerade en norsk version av Karlstad 🙂

Vid sjutiden checkade vi in på Senja camping i sommarvärme och kvällssol! Jag tog en kvällspromenad med kameran medan maken la barnen.

Fin lugn plats med sjöutsikt
Vi och våra grannar är de vita prickarna
Kvällssol över campingen

6 juli: Hinnøya till Bjerkvik, Nordland

Dagen innan hade vi lämnat Lofoten och istället hamnat i Vesterålen på Norges största ö Hinnøy. På morgonen regnade det och vi lekte med lego på förmiddagen 🙂

”Ugglis bil”

Vi bestämde oss för att försöka köra på lite och skippa alla besöksmål i Västerålen till förmån för att ta oss upp till Norges näst största ö Senja. Vi ville inte åka färja igen så istället fortsatte vi E10 mot Narvik. Vi stannade ett par gånger under färden och redan vid sextiden på kvällen stannade vi för natten i Bjerkvik, för att få en lugn kväll med tid för lek och matlagning.

Barnen tog fram sina krabbspön igen och låtsasfiskade i lågvattensjöarna framför bilen 🙂 Det var jättefint vatten och det fanns en del pyttesmå fiskar i pölarna. Här skiljde det ungefär tre meter mellan hög- och lågvatten!

Det ser lite ruggigt ut på bilden men barnen var jätteglada 🙂
Barnen gjorde en julgran med julstjärna av upphittade saker, och dekorerade med garn 🙂 Kreativiteten är fantastisk!
Vår fina ställplats vid småbåtshamnen
Med utsikt över Narvik

5 juli: Toppturförsök med Turmammor, Svolvær, Lofoten

Från Henningsvær åkte vi vidare längs E10 till ”Lofotens huvudstad”, Svolvær, och tog in på camping.

Barnen leker med krabbspön i sjön på campingen

På campingen hade vi stämt träff med två tjejer som också är ute på en småbarnsresa: de cyklar och tältar från Tromsø till Å i Lofoten med tre småbarn där den äldsta är lite yngre än lillebror. Mycket imponerande! De finns på sociala medier under namnet @turmammor

Vi gick upp till deras tält och vi vuxna pratade och barnen lekte 🙂 Alla fem barnen tyckte att det var roligt med nya lekkamrater, för lek med andra barn blir det oftast inte på sådana här turer! Det var mulet, regnigt och kallt så vi bjöd in dem i vår varma husbil och så åt vi jordgubbar och drack kaffe, fyra vuxna och fem barn. Mysigt, och jättekul att träffa dessa inspirerande personer.

Dagen därpå skulle de på topptur till fjället Tuva precis bredvid campingen. Det skulle vara en lätt led och ta 1h för en normaltränad vuxen. Efter vår åttionde natt på Småbarnsresan travade vi allihop iväg runt lunchtid och var ungefär halvvägs i höjd när vår familj vände ner 🙂 Våra barn går ju själva och åtminstone jag tänkte att det kunde bli jobbigt ner, för det kräver passning så de inte ramlar, så vi vågade oss inte högre upp. Våra starka turkompisar tog alla barnen i bärselar och gick ända upp till toppen!

Turmammorna med barn

Vi fick en mycket vacker promenad ner med solsken och utsikt! Förvånansvärt mycket fina blommor på fjället också!

Våra barn med en av sina nya kompisar
Det är klurigt både uppför och nerför!
Lillebror och pappa väntar på mig och storasyster vid ett fint vattenfall som tyvärr inte kom med i bild

När vi kom ner till bilen efter ungefär fem timmar på fjället var vi hungriga och trötta. Skönt att ha husbilen och kunna fixa mat snabbt! Efter maten fortsatte vi på vackra E10 och med detta lämnade vi Lofoten för denna gången!

Var man än åker i Lofoten är det fantastiskt vackert

Vi åkte över till Hinnøy, som ligger i Vesterålen. Vi parkerade för natten på en fin parkering i en stor dal precis bredvid nationalparken Møysalen. En av topparna där skulle ta tio timmar att bestiga så med vår fart skulle det nog ta en vecka 🙂 Vi skippade det.

3-4 juli: Henningsvær, Lofoten, Nordland

Efter vikingamuseet åkte vi som sagt till närbelägna Henningsvær utanför Austvågøy, som vi dels blivit tipsade om muntligt och dels sett fina bilder från 🙂 Det är ett gäng öar som sticker ut en bit från stora ön, så det blir fin utsikt där man ser ljusblå fjäll långt åt båda håll.

Från vår parkeringsplats hade vi koll på vägen från Henningsvær, och när vi började se husbilar lämna (mitt i vår frukost ;)) kastade vi oss iväg och fick en toppenparkeringsplats precis vid vattnet.

Lågvattenutsikt från bilen

Här skiljer det mycket mellan hög- och lågvatten. När vi sov i Henningsvær var skillnaden ungefär 270 cm! Kul att följa vattnet 🙂

Vi filmade från framsätet under natten 🙂 Filmen startar ca kl 23

På förmiddagen tog vi en promenad genom samhället och hittade en mataffär där vi handlade. Sedan var det lunchdags och vi hade spanat in en mysig och fin klätterkrog, som serverade god mat precis på bryggan. Lyx!

Vi åt på bryggan som syns till höger i bild

Lek precis framför bilen

För mig som kommer från Bohuslän är det svårt att inte jämföra när det är så pass likt. Det märks att Bohuslän är samma kust som Norge! Om man tänker bort de höga bergen är naturen ganska lik, fast betydligt klarare vatten med mer liv i. Här i Lofoten är de bilburna turisterna många fler än båtfolket, och det är också en stor skillnad mot bohuskusten.

Efter lunchen passade vi på att premiärpaddla i havet med våra uppblåsbara båtar 🙂 Vi paddlade i hamnbassägen och pyttelite utanför åt båda hållen men det var lite för blåsigt och vågigt så vi vände hem igen efter en otroligt fin tur.

Vi sov kvar i Henningsvær och fick njuta av fin midnattssol.

Solnedgång över Lofoten klockan 23:30

2 juli: Lofotr Vikingmuseum, Vestvågøy, Lofoten

Efter Lofotakvariet åkte vi den korta biten tillbaka till Lofotr Vikingmuseum. Det hade varit mer logiskt att ta det först eftersom det låg före på vår tur längs E10 men vi tänkte att det är roligare med vikingamuseet i lite bättre väder. Vi parkerade på deras stora fina grusparkering med toppenläge bredvid en hage med kor och hästar.

Vid tolvtiden hade vi ätit frukost, diskat och barnen hade lekt en bra stund med legot 🙂 så vi gick in på muséet. Vikingamuseets huvudattraktion är ett rekonstruerat vikingahus, som står några meter från där det största vikingahus som hittills hittats stod. Huset är hela 83 meter långt och har ett ofantligt mäktigt läge på en kulle mellan dessa höga, fantastiska, toppiga berg. I husets första del bodde folket, i andra delen fanns festlokalen och i tredje delen bodde djuren.

Första versionen av huset byggdes runt år 500 och sedan byggdes det till ett tjugotal meter runt år 700. Det verkade som om huset hade använts i nästan 500 år!

Vikingahuset lutar neråt så att det ska gå lätt att mocka i djuränden av huset
Storasyster testar hövdingeplatsen i festsalen
Pappan testar ringbrynja och andra vikingaattiraljer 🙂
Originalhärden hade varit nio meter lång! Här serverades soppa för besökarna.
Jag testar en vikingahjälm 🙂

Efter en första kik i huset tog vi lunch i muséets kafé där de serverade vikingamat. Jag beställde den norska specialitén (?) rømmegrøt med spekemat, som smakade som en blandning mellan fil och gröt..

Rømmegröt och 2 cl mjöd

Från vikingahuset gick vi en dryg kilometer ner till sjön Indrepollen. Där fick barnen rida på hästar med vikingasadel och så fick hela familjen segla vikingaskepp! Det var ganska glest med folk så vi behövde inte köa någonstans. Vi fick även testa på att skjuta med pilbåge och kasta yxa.

Vikingaskeppet är ett sjörövarskepp, säger lillebror. Detta är en 2/3 kopia av Gokstadskeppet.
Lillebror skjuter pil

Väldigt nöjda åkte vi bort till den närbelägna rastplatsen med utsikt över Torvdalen där det även fanns service i form av gratis, automatisk toatömning.

Utsikt från rastplatsen

Det är en rastplats där man helst inte ska sova, enligt skyltning, så efter middag i bilen åkte vi vidare mot Henningsvær, som vi hört och sett gott om. Längs vägen dit stod husbilar parkerade i varenda litet skrymsle, så vi tänkte att det nog skulle vara fullt när vi kom fram. Istället stannade vi på en grusparkering med parkeringsavgift vid havet någon kilometer norr om Henningsvær.

1 juli: Lofotakvariet, Vestvågøy, Lofoten

Från Haukland tog det ungefär en timme att åka längs E10 till Kabelvåg på Vestvågøy, där Lofotakvariet ligger. Som hela tiden hittills har E10 verkligen varit spektakulär med fantastiska vyer vart man än tittar. Här skulle man kunna åka runt och upptäcka hur länge som helst. Vi passerade även lite större städer som Leknes och platt jordbrukslandskap. Vägen är väldigt smal, så det gäller att hålla koll på exakt var på vägen bilen är. Det är den mest körerfarne av oss som kör här i Lofoten 😉

Vackert med grönt och mulet

När vi skulle åka till akvariet undrade barnen om de hade levande djur där, för vi hade ju dittills mest sett torkad fisk på Lofoten 🙂 De hade levande djur, mängder med arter av fisk, krabbor, sjöstjärnor med flera som lever häromkring. De hade också fem sälar och två uttrar som visade upp sina kunskaper när de blev matade med sill respektive torsk. Det fanns också utställningar om att leva i samklang med naturen och på något sätt fick de in olje- och gasindustrin i den utställningen… Fiskodlingarna verkade ha lite mer klimattänk eftersom de försökte producera fisk på ett hållbart och hyfsat klimatsmart sätt genom olika optimeringar.

En gråmulen dag är perfekt för akvariebesök
Barnen matchade lokalen 🙂
Vackert i grådis
En mycket liten och söt fisk

Lofotakvariet var lite slitet och filmen som de visade hade mycket dålig bildkvalitet men det var ändå kul att få se alla djuren. Kungskrabban imponerade mest 🙂

Barnen kollar in kungskrabban

30 juni – 1 juli: Haukland och Utakleiv, Vestvågøy, Lofoten

Från Lofoten Beach Camp fortsatte vi på E10 och svängde ner mot Nusfjord, efter tips från personalen på campingen 🙂 Dock var Nusfjord ett mer populärt ställe än det fanns parkeringsplatser för, så vi fick vända. Det var ändå kul att se sjöarna, bergen, fjorden och det lilla samhället från bilen.

Vi stannade för lunch bredvid ett berg som kunde varit hämtat ur Sagan om ringen: Stjerntinden på 934 meter över havet, som reser sig 911 meter över sjön Storvatnet. Solen sken och blommorna blommade. Storasyster sa att hon var lycklig när vi var ute och kikade på blommor och utsikt 😉

Stjerntinden och Storvatnet

Vi åkte vidare på E10 och svängde nu av på nästa ställe som vi fått på att-göra-listan: Haukland och Utakleiv. Haukland strand är ännu en fantastisk strand med vit sand, turkost vatten, höga berg och utsikt över horisonten. Det var många även där, både husbilister och tältare. Vi hade vackert väder men inte särskilt varmt.

Panoramafoto med telefonen, därav lite konstigt perspektiv. Men kolla vattnet!

På 1850-talet gick rid- och gångvägen till grannbyn Utakleiv över bergen. Ungefär hundra år senare hade befolkningen med mycket möda byggt en bilväg runt fjället istället, som skulle underlätta för skolbarnen om vintern. Den vägen var nu bilfri och vi kunde gå en liten sväng på den tillsammans med betande får. 1998 stod en tunnel klar genom berget, men den skippade vi för den var väldigt smal. Det gick inte att mötas men det fanns mötesplatser inne i tunneln…

På andra sidan fjället, i Utakleiv, skulle man kunna se midnattssolen så jag var lite nyfiken. När mannen la barnen gick jag 1850-talsvägen till Utakleiv och följde sedan den nedlagda bilvägen tillbaka.

Stranden i Utakleiv

När jag kom tillbaka till bilen tog jag fram en cykel, packade kameran och lite snacks och cyklade tillbaka till Utakleiv för att se midnattssolen för första gången. Vi har ju varit ovanför polcirkeln i några dagar men det har varit mulet hela tiden. I Utakleiv såg man till och med solen över horisonten och inte bakom ett berg eller så. Strax efter klockan 1 på natten stod solen helt i norr, och efter det cyklade jag hem igen.

Vid midnatt
Det blev inte mörkare än så här

Det blev sen läggning för mig men jag fick sova lite längre morgonen därpå 🙂 Det skulle bli en regnig dag så vi beslöt oss för att åka till Lofotakvariet, för det är mestadels inomhus 🙂

Landskapet i Lofoten är magiskt, och det är underbart att vara här!

29-30 juni: Flakstad, Flakstadøy, Lofoten

Efter lunch i bilen i Å åkte vi E10 norrut, vilket är en fantastisk fin upplevelse. Vi åkte över till Flakstadøy och tog in på campingen Lofoten Beach Camp vid Flakstad för dusch och tömma och fylla tankar. Vi kan både duscha och handtvätta i bilen men brukar göra det på campingar när vi har tillgång till vatten och avlopp och ibland tvättmaskin.

Helt otroligt vilket läge! Tittar man ut mot stranden och havet ser det ut ungefär som hemma i Varberg men vänder man sig om ser man de höga fantastiska bergen. Här är det midnattssol men denna kväll blev det mulet strax efter elva.

Lågvattenlek
En radda husbilar med nosen mot solen

Morgonen därpå tog maken och jag varsin löptur (olika långa och olika snabba :)) och upptäckte de fina omgivningarna. Vid Å fanns inte plats för jordbruk, där var det mest gröna berg, men här i Flakstad fanns både hästar, kor och får. Byn består av typ fem hus och en kyrka, förutom campingen och en rastplats.

Flakstad

Campingen var lugn bilkörningsmässigt, så barnen kunde vara ute och leka själva i sanden och gräset. Vi passade på att både duscha och tvätta och det var åtminstone ibland soligt torkväder 🙂 Personalen på campingen var oerhört trevliga och tipsade oss om fina ställen att åka till. Lillebror fick även åka med ett par varv runt campingen i deras lilla fyrhjuling och var överlycklig 🙂 Vi var även nere vid strandkanten en lång stund och barnen aktade sig för vågorna och försökte hinna göra små mönster i sanden innan nästa våg kom och suddade ut dem 🙂

28-29 juni: Å, Moskenesøy, Lofoten

Kvällen den 28 juni åkte vi och husbilen färjan från Bodø till Moskenes på Moskenesøy i Lofoten. Överfarten tog drygt tre timmar och var lite långsam för barnen och vi alla hade lite känningar av sjösjuka tyvärr, även om det inte var så mycket sjö. Båda barnen somnade i våra famnar under överfarten, det var skönt.

I Moskenes tog vi den nationella turistvägen E10, även kallad Kongeveien, söderut några kilometer på smal, slingrig och fantastiskt vacker väg mellan höga berg och små hus till vägens ände i Å. Där finns en stor gratisparkering som var proppfull av husbilar och bussar. Bredvid parkeringen fanns stora ställningar med knippen av torkande fiskhuvuden, som ramade in fiskeläget med sin doft. Märkligt nog luktade det inte inne i bilen utan bara när vi var ute.

Knippen med fiskhuvuden på tork

När vi kom fram var det ungefär 7° varmt och regnade. I SMHI-appen stod det att det känns som 3° 🙂 Prognosen sa också att det skulle fortsätta vara ganska kallt men hellre det än 45° som det verkade vara i Sydeuropa!

Soligt under morgonjoggen

Under natten regnade det och det fortsatte av och till under dagen. Barnen och jag gick till de centrala delarna av Å, som är ett av Norges bäst bevarade och kompletta fiskelägen och tillika Norsk Fiskeværsmuseum. Man får utan avgift gå runt i Å men om man har museibiljett får man gå in i några av husen för att få en inblick i hur livet såg ut där för omkring hundra år sedan. Där fanns bageri, post, sjöbodar, trankokeri, smedja och ett boningshus. Regnade det så var vi kvar i utställningshuset och när solen kom fram kikade vi, och alla andra turister, ut. Både jag och barnen uppskattade detta! Maken tog istället en löptur i omgivningarna och fick se fina vyer och små samhällen.

26-28 juni: Rønvikfjället, Bodø, Nordland

När molnen lättade över Rønvikfjället trädde ön Landegode fram ur dimman. Vi hade den precis framför framrutan 🙂 Högsta topp är hela 800 meter hög. Det är ofta svårt att uppskatta höga höjder långt bort, men när en segelbåt seglade förbi mellan oss och Landegode såg man att det inte var en liten klippa.

Nedre delen av Landegode
Disken på tork

Vi tog en lugn heldag i Bodø för att fira storasysters födelsedag. Vi började med melontårta på sängen och presenter, sedan frukost och lek i bilen. Vi fixade utflyktslunch och gick bort till en glänta i skogen där det fanns gungor och uppbyggda bord och bänkar. Efter lunch åt vi tårta i bilen och tog emot bildtelefonsamtal från nära och kära. Sedan åkte vi ner till ett köpcentrum i Bodø eftersom födelsedagsbarnet gillar att gå i affärer 🙂 Köpcentrumet kändes lite lättare att parkera i än om vi skulle åkt till Bodø centrum. Vi tittade lite i affärerna och åt sedan födelsedagsmiddag på ett mysigt kafé i köpcentret.

Hamnen i Skivika

Både maken och jag tog varsin löprunda på morgonen dagen därpå, vilket vi försöker göra varje dag. Jag joggade ner för stigarna till Skivika och kikade lite i hamnen och sedan gick jag upp för en mycket brant serpentinstig 🙂 Därefter hade vi en lugn dag med lite handling medan vi väntade på vår bokade färjetur till Moskenes i Lofoten 18:45!

26 juni: Nasjonalparksenter i Storjod, Nordland

Från Guoledisjávrre åkte vi de sista kilometrarna av den svenska sidan av Silvervägen. Norska gränsen gick i de fina fjällen som syntes på bilderna från det tidigare inlägget. Det var stor skillnad på svenska sidan med böjande fjäll och norska sidan med branta stup och mycket höga berg. En annan skillnad var också att på norska sidan fanns bondgårdar och byar och det var ganska nära till E6:an och tät bebyggelse. Betydligt mer levande landsbygd!

När vi kommit ner från fjällkedjan såg vi Nasjonalparksenter och svängde in för att fixa lunch och titta lite. Det finns mängder med nationalparker häromkring, både i Sverige och i Norge, och det brukar vara givande för upplevelsen att få lite mer information. Detta center överträffade förväntningarna rejält för här fanns många fina utställningar och barnaktiviteter. Man kunde lyssna på fågelsång, titta på uppstoppade lokala djur och äntligen hittade vi en kåta, kallad gamme, som man fick gå in i 🙂

Ett lodjur som tagit ett får
Gamme
Kul för alla åldrar!

Efter middag i bilen (korv med bröd på macken kostade 76 NOK/st så det var inte så lockande :)) fortsatte vi vår färd västerut med Bodø i sikte. Vi följde delvis E6:an, vilket alltid känns kul eftersom det är vår närmsta motorväg hemma i Halland 🙂 Vägen ut mot Bodø slingrade sig längs gröna bebyggda höga berg vid Saltdalsfjorden och Skjerstadfjorden och det var vackert, regnigt och mulet.

Vi parkerade på Rønviksfjället där det skulle vara fantastisk utsikt och midnattssol, men vi såg bara vit dimma 🙂 När barnen somnat förberedde vi storasysters sexårsdag och tog fram paket, blommor, rosa duk och ljusstake 🙂

27 april: Norsk Folkemuseum, Oslo

Från Sel körde vi söderut igen, på grund av bristen på snö. Bättre att åka söderut till våren då 🙂 Vi sov en natt på Tangenoddens camping med fin utsikt över Mjøsa.

Tvätt på tork under markisen

Sedan körde vi tio mil ner till Oslo och gick på Norsk Folkemuseum där björkarna var ljusgröna och körsbärsträden blommade!

Trettonhundratalshus tror jag detta var

Denna provtraktor var mycket populär!

Otroligt söt telemarksstuga

Folkvagn

Stadsmiljö

Norsk Folkemuseum är ett av mina favoritmuseum. Vi var där en heldag men skulle behövt minst en dag till för att få se allt. Fantastiskt kul för en som mig som gillar kulturhistoria och roligt för barnen som dels är intresserade av hur det var att leva förr och dels fick springa runt utan att oroa sig för bilister!

Extra plus till personalen som jobbade i friluftsmuseet och svarade på barnens frågor. Vi blev till och med bjudna på kokkaffe i femtiotalsköket. Det var mitt tredje besök här och inte det sista.

23 april: Valdresflya

Parkeringen på Beitostölen låg precis innan vägbommen till Valdresflya. Vägen över Valdresflya är nattstängd nu i början av säsongen, så vi kunde helt enkelt inte åka längre när vi kom på kvällen.

Vyn vid frukosten var fantastisk!

Garlien parkering vid Beitostölen

Efter frukost körde vi upp på vackra vita Valdresflya. Vägarna var torra och helt snöfria, men bredvid oss böljade snön över trädfria fjäll. Allt var så vitt att man behövde kisa med ögonen även när vi hade solglasögon på inne i bilen.

Vi stannade till där det fanns ett skidspår och vi vuxna, som har bra solglasögon, tog varsin runda. Barnen har inga heltäckande solglasögon så vi drog för alla gardiner och så tittade de på Mary Poppins istället 🙂

Vitt och skidspår
Det mulnade på lite medan vi var här, så på denna bilden är det inte längre klarblå himmel som när vi kom.

Efter skidåkning och lunch i bilen åkte vi vidare och följde trädens och vårens återkomst ner för fjällen.

Vi stannade ett par timmar på en rastplats med lekplats och hade det härligt i värmande vårsol. Sedan körde vi upp på Kvamsfjället för att kolla in deras skidspår som enligt skidsporet.no skulle vara bra. Men informationen var inte riktigt korrekt för här var den mesta snön bortsmält. Då åkte vi tillbaka till Otta, där vi tänkt göra några ärenden i stan, och parkerade för natten vid en tallskog vid Sel.

Kontrastrik dag med både vinter, fjäll, vår och skog!

22-23 april: Tyinkrysset, Oppland

Från Gudvangen vände vi tillbaka åt nordost igen för att se om vi kunde hitta lite mer längdskidåkning innan det är dags att byta till sommarpackning. Vi åkte tillbaka till Valdres, och stannade för natten strax innan Tyinkrysset på en stor parkeringsplats i fjällen.

Där var så soligt och härligt och kul för barnen så vi stannade hela dagen. Pappan åkte lite skidor och vi andra var vid bilen. Storasyster försökte lära sig att flyga och lillebror tränade på att hoppa och springa i snö 🙂 Barnen gjorde en koja bland några buskar och så fikade vi där såklart.

På eftermiddagen blev det så varmt att vi tog av oss barfota och badade fötterna i det ljumma vattnet i vattenpölarna 🙂 Succé tyckte barnen 🙂 Sedan blev det fotbad i husbilen.

Vyn från husbilsdörren

När det blev kväll åkte vi vidare och hittade en annan stor grusparkering, med ännu maffigare utsikt, mot Jotunheimen nationalpark.

Garli parkering

Här stod vi tillsammans med en annan småbarnsfamilj i husbil 🙂

22 april: Gudvangen i Sogn & Fjordarne

Från Flåm åkte vi genom flera tunnlar till Gudvangen två mil bort. Det ligger längst in i världsarvsfjorden Nærøyfjorden. Det är mycket mindre än Flåm, och består av några hus, en bensinmack med mataffär, kanotuthyrning och ett stort vikingaområde. Vi handlade mat och fyllde vatten från affärens vattenslang. Bra service!

Jag övervägde att pumpa upp min lilla kanot, men fegade ur för det skulle nog bli kallt att kliva i 🙂 Istället promenerade vi en bit längs fjorden och stannade vid ett fint vattenfall för fika och utsikt.

Nederst i bild finns en bondgård

Lagom avancerad klättring

Fika

Smal fjord och ungefär fjortonhundra meter höga berg på sidorna.

Fjällen dryllade av vattenfall. När vi stod på parkeringen hade vi utsikt över vattenfall genom båda takluckorna 🙂

22 april: Flåmsbana i Sogn & Fjordarne

Igår tog vi tåget från Flåm till Myrdal! Det är en spektakulär resa längs och genom berg. Det är tjugo tunnlar och banan går delvis i spiral. Loken drivs av el från ett vattenkraftverk i dalen. Fantastiskt fin tågresa! Tur och retur tar ungefär två timmar.

Berg och vattenfall är den vanligaste synen här

Flåm kyrka

En av tjugo tunnlar

Plats för möte med nedåtgående tåget

I Myrdal, på drygt 800 m höjd, var det snö och vackert

Nere vid havsnivån var det grönt. Häftigt att åka denna bana mitt i årstidsväxlingen! Söt gul tågstation syns också på denna bild.

Man kan åka tåg från Oslo till Myrdal och där byta till Flåmsbana. I Flåm kan man även åka färja på fjordarna, så detta är ett resmål jag kan rekommendera både bilburen och tågburen.

Mer om Flåmsbana finns på NRK: https://tv.nrk.no/program/DVFJ20002017

21 april: Aurland & Flåm i Sogn & Fjordarne

Vi hade tänkt åka Flåmsbanen i Flåm, men det var lite mulet och såg ut att bli finare väder dagen därpå, så vi tog oss en lugn dag och åkte upp till Aurland några kilometer bort för att titta lite. En mysig liten by där vi träffade och pratade med en trevlig tant som hette Sigrun 🙂

Kyrkan från 1200-talet är som hämtad ur en saga

Barnen leker på en parkering vid fjorden. Lite stenar räcker som underhållning — tacksamt!

Torkad fisk

Efter strosande, lunch och häng i bilen åkte vi ner till Flåm igen för att spana inför morgondagen. Det var betydligt mindre än Aurland och mindre än jag tänkt mig. Vid vattnet var det hundra procent fokus på turister, som det kom ungefär en halv miljon om året!

Höga berg och liten bil. Längs ner är det grönt gräs och björklöv på gång och högre upp på berget är träden fortfarande bruna.

Vy mot fjorden

Här får man inte parkera med husbil över natten så vi åkte ett par kilometer till samma ställe som förra natten.

20 april: Över Filefjell till Sogn & Fjordarne

I lördags åkte vi in i Sogn & Fjordarnes fylke genom Filefjell. Här var det vacker vinter! Det var påskdagen så det var massor av bilar på alla parkeringar.

Steinklepp

Vi åkte ner från ungefär 900 m höjd ända ner till Aurlandsfjorden och stannade strax norr om Flåm. Vi följde E16 från Øye till Flåm, vilken är huvudvägen mellan Oslo och Bergen. Förr i tiden, med början på sjuttonhundratalet, slingrade sig vägen mellan Oslo och Bergen fram över dessa Filefjell och den gamla leden, som kallas Kongevegen, markeras överallt med bruna sevärdhetsskyltar och parkeringsplatser. Den är nog värd ett vandringsbesök vid tillfälle!

Strax norr om Flåm vid Aurlandsfjorden