30 juni – 1 juli: Haukland och Utakleiv, Vestvågøy, Lofoten

Från Lofoten Beach Camp fortsatte vi på E10 och svängde ner mot Nusfjord, efter tips från personalen på campingen 🙂 Dock var Nusfjord ett mer populärt ställe än det fanns parkeringsplatser för, så vi fick vända. Det var ändå kul att se sjöarna, bergen, fjorden och det lilla samhället från bilen.

Vi stannade för lunch bredvid ett berg som kunde varit hämtat ur Sagan om ringen: Stjerntinden på 934 meter över havet, som reser sig 911 meter över sjön Storvatnet. Solen sken och blommorna blommade. Storasyster sa att hon var lycklig när vi var ute och kikade på blommor och utsikt 😉

Stjerntinden och Storvatnet

Vi åkte vidare på E10 och svängde nu av på nästa ställe som vi fått på att-göra-listan: Haukland och Utakleiv. Haukland strand är ännu en fantastisk strand med vit sand, turkost vatten, höga berg och utsikt över horisonten. Det var många även där, både husbilister och tältare. Vi hade vackert väder men inte särskilt varmt.

Panoramafoto med telefonen, därav lite konstigt perspektiv. Men kolla vattnet!

På 1850-talet gick rid- och gångvägen till grannbyn Utakleiv över bergen. Ungefär hundra år senare hade befolkningen med mycket möda byggt en bilväg runt fjället istället, som skulle underlätta för skolbarnen om vintern. Den vägen var nu bilfri och vi kunde gå en liten sväng på den tillsammans med betande får. 1998 stod en tunnel klar genom berget, men den skippade vi för den var väldigt smal. Det gick inte att mötas men det fanns mötesplatser inne i tunneln…

På andra sidan fjället, i Utakleiv, skulle man kunna se midnattssolen så jag var lite nyfiken. När mannen la barnen gick jag 1850-talsvägen till Utakleiv och följde sedan den nedlagda bilvägen tillbaka.

Stranden i Utakleiv

När jag kom tillbaka till bilen tog jag fram en cykel, packade kameran och lite snacks och cyklade tillbaka till Utakleiv för att se midnattssolen för första gången. Vi har ju varit ovanför polcirkeln i några dagar men det har varit mulet hela tiden. I Utakleiv såg man till och med solen över horisonten och inte bakom ett berg eller så. Strax efter klockan 1 på natten stod solen helt i norr, och efter det cyklade jag hem igen.

Vid midnatt
Det blev inte mörkare än så här

Det blev sen läggning för mig men jag fick sova lite längre morgonen därpå 🙂 Det skulle bli en regnig dag så vi beslöt oss för att åka till Lofotakvariet, för det är mestadels inomhus 🙂

Landskapet i Lofoten är magiskt, och det är underbart att vara här!